konkretyttrandefrihet

Om vi tänker oss en skala på 1-100 där 1 är en millimeter från kanten till helvetet och 100 är en underbar känsla som upplevs max fem gånger i livet. Skalan representerar vårt mående sekunden innan vi somnar. Jag har en teori som handlar om att varje gång vi sover så dras vi mot mitten i skalan oavsett hur vi mår innan vi somnar.

Om vi har en dag där vi mår skit och ligger runt 15 på skalan i ögonblicket innan vi somnar så kommer vi när vi sover omedvetet att dras mot mitten och i samma sekund som vi vaknar kommer vi ligga runt 30 på skalan. När vi vaknar och ligger på 30 och möts av något positivt, alltså vi blir väckta av något som gör oss glada kommer vi klättra yttliggare på skalan. Men saken är att när det positiva ögonblicket är över kommer vi troligtvis att tänka på det negativa och det kommer kännas skit igen, dock kommer vi ligga högre på skalan även om det kan upplevas lika lågt som när vi vaknat. Det här är för vi gör ett stort negativt hopp på skalan men egentligen mår vi bättre än sekunden innan vi somnade.

Om vi tänker oss en tanke där vi innan vi somnar förbereder en dator som ställs in som väckarklocka. Datorn väcker oss och det första vi få se är ett roligt ögonblick som ett komiskt skämt som därmed tar oss upp i skalan innan vi har hunnit reflektera om föregående dag. Det är alltså det första ögonblicket som är avgörande och om det hade vart praktiskt möjligt hade vi alla genom att mötas av ett positivt ögonblick det första vi gör mått mycket bättre. När vi mår bra och ligger runt 80 på skalan sekunden innan vi somnar kommer vi under vår sömn dras mot mitten, men tack vare vårt positiva mående är det naturligt att första tanken blir positiv och tar oss upp på skalan igen. Det är självklart så att alla tankar och upplevelser även påverkar oss under dagen men det finns inget som ger oss chansen att hoppa så många steg på skalan som i ögonblicket när vi vaknar.

//KY